En gång i en liten glänta, där regnet gärna kom utan att fråga, bodde musen Maj. Hon var inte som andra möss för när molnen samlade sig och regndropparna började falla tog Maj på sig sin solhatt, sin blommiga baddräkt och lade sig till rätta i det mjukaste molnet hon kunde hitta. 

”Om våren vill regna”, sa Maj och smuttade på sitt te, ”då får den det. Men jag tänker sola ändå.”

Och där låg hon. Varm i själen, våt i pälsen, men nöjd från morrhår till svansspets. 

Att rita när tankarna snurrar

Jag började skissa mitt i ett virrvarr av tankar och ur orden ”en solande mus en regnig vårdag” växte den här lilla berättelsen fram.

Färgerna gult och blått fick bära kontrasten mellan regn och inre solsken. Jag utmanade mig själv att fokusera på två färger. Det blev samtidigt en påminnelse till mig själv: ibland räcker det att hålla fast vid sitt inre väder, även när himlen är grå.